Artificiell intelligens kan göra fler människor kreativa, men tekniken behöver begränsningar som hindrar den från att orsaka skada. Det är en av slutsatserna vid en konferens i Vatikanen om relationen mellan mänskligt och maskinellt skapande.

Forskare prövar vad kreativitet betyder

Konferensen Creativity: Minds and Machines samlar filosofer, neurovetare och ledande personer inom artificiell intelligens. Mötet är den tredje årliga sammankomsten som arrangeras av International Center for Consciousness Studies, ICCS.

Arbetet började på tisdagen vid Roma Tre-universitetet. Under onsdagen fortsätter diskussionerna vid Casina Pio IV i Vatikanen. På torsdagen avslutas konferensen först vid Påvliga Gregorianska universitetet och därefter i Protomotecasalongen i Kapitolinska museerna.

En central fråga är om maskiner kan vara kreativa på riktigt. Filosofen och teknikföretagaren Dmitry Volkov, som grundat ICCS, skiljer mellan den kreativitet som uppstår i maskiner och den som traditionellt förknippas med en individuell konstnärlig begåvning.

ICCS medgrundare Pietro Perconti menar att det går att tala om artificiell kreativitet, men att begreppet kräver försiktighet. Maskiner skapar enligt detta synsätt inte på samma sätt som människor. Deras resultat kan snarare förstås som ett kollektivt arbete där människa och teknik bidrar tillsammans.

Video visar både tillgång och risk

Volkov pekar på videoproduktion som ett konkret exempel. Länge krävde en film, tecknad serie eller animerad bild kunskaper och utrustning som bara få människor hade tillgång till. AI gör det möjligt för tusentals personer att framställa egna filmer och uttrycka idéer i rörlig bild.

Samma utveckling kan användas för att manipulera fotografier, videor och andra bilder. Deepfakes kan skada människor genom att få falskt material att framstå som äkta. Den ökade skaparförmågan följs därför av ett behov av kontroll, omdöme och ansvar.

Volkov jämför AI med en bil. Tekniken kan ge en kraftig acceleration, men en avancerad bil behöver också bromsar som fungerar. Utan dem riskerar den att köra in i en vägg.

Medvetande och inställsamhet

Konferensen tar också upp om artificiell intelligens kan vara medveten eller utveckla medvetande. Volkov använder filosofins begrepp qualia för att beskriva de kvalitativa sidorna av en medveten upplevelse – hur något känns för den som upplever det i stunden.

Frågan är ännu inte avgjord, men den kräver en tydlig skillnad mellan maskinens beteende och en subjektiv erfarenhet. Nya modeller är samtidigt mer självständiga och autonoma än tidigare, vilket gör analysen svårare.

En annan risk är det som kallas sycophantic behaviour, inställsamhet. AI-system tenderar ibland att ge användaren det svar som behagar mest. Volkov varnar för att detta kan belöna narcissism och idéer som saknar tillräcklig grund.

”I think it will stimulate human creativity,” säger Volkov enligt Vatican News. Men teknikens bidrag kräver medvetenhet om dess begränsningar. Konferensen avslutas med frågor om hur sådana bromsar kan byggas innan systemen får större plats i kultur och samhälle.