Arbetet har en plats i Guds skapelse och kan inte lämnas åt marknaden ensam. Det är utgångspunkten för den katolska sociallära som amerikanska katoliker påminns om inför Labor Day, USA:s nationella helgdag för arbetare.
Materialet finns i Bibeln, i påvliga encyklikor och i kyrkans sociala tänkande. Ändå är det inte självklart att katoliker känner till resurserna eller använder dem när frågor om löner, arbetsmiljö och facklig organisering diskuteras.
Arbete som mer än en ekonomisk fråga
En central sammanställning är Compendium of the Social Doctrine of the Church, som publicerades 2004 av den påvliga kommissionen för rättvisa och fred. Det sjätte kapitlet ägnas helt åt mänskligt arbete: dess plats i Guds plan, dess roll i samhället samt arbetarnas rättigheter och skyldigheter.
Compendiumet samlar resonemang från flera encyklikor, däribland Rerum Novarum av Leo XIII, Quadragesimo Anno av Pius XI och Centesimus Annus av Johannes Paulus II. Texterna behandlar ägande, ekonomisk makt, arbetets gemensamma dimension och behovet av att skydda människan från att underordnas kapitalet.
Enligt EWTN News beskrev fader Sinclair Oubre sammanställningen som ett sätt att se arbetet i ett större sammanhang. Oubre är präst i Beaumonts stift i Texas och andlig ledare för Catholic Labor Network, en katolsk organisation som främjar kyrkans syn på arbete och fackföreningar.
Facklig organisering ryms i kyrkans syn
Den katolska hållningen gäller inte bara enskilda arbetsinsatser. Den omfattar också arbetarnas möjlighet att organisera sig och försvara gemensamma intressen. Arbete som ofta betraktas som lågavlönat eller osynligt är samtidigt nödvändigt för att andra delar av ekonomin ska fungera.
Den som städar kontor, tömmer sopor eller sköter praktiska uppgifter bidrar till arbetsplatsens verksamhet. Värdet kan därför inte mätas enbart genom status, lön eller närhet till företagets kärnverksamhet.
Oubre sammanfattar den delen av resonemanget så här: «All work, no matter what the work is, is essential,»
En prövning för både höger och vänster
Kyrkans sociallära passar inte utan vidare in i ett amerikanskt partiprogram. Den ställer krav på politisk höger att inte nöja sig med bön eller personlig fromhet när arbetsvillkor och ekonomisk makt lämnas obehandlade.
Samtidigt riktas en annan invändning mot vänstern. Katolsk sociallära är inte en samling slagord om social rättvisa, utan förutsätter en djupare relation till kyrkan och till Jesus Kristus. Utan den andliga förankringen riskerar arbetet att reduceras till ideologi och polemik.
Perspektivet gör frågan om arbete både social och religiös. Människan deltar, enligt denna syn, i Guds pågående skapelse även när uppgiften är smutsig, obekväm eller låg på samhällsstegen. Därför blir arbetslivet en fråga om människovärde, ansvar och gemenskap – inte bara om produktion och priser.
