EU-domstolen prövar om katolska kyrkan bryter mot Europas dataskyddsförordning när den nekar personer att få sina namn borttagna ur dopregister. Europeiska biskopar hävdar att en sådan ordning skulle ingripa i kyrkans frihet att bestämma över sina register och sin interna styrning.

Målet kommer från appellationsdomstolen i Bryssel. Frågan uppstod 2023, när en person i Gents stift i Belgien begärde att alla personuppgifter skulle tas bort ur kyrkans lokala register.

Biskoparna avvisar bilden av ett medlemsregister

I ett ställningstagande den 2 september motsätter sig Europeiska unionens biskopskonferens en policy som tillåter fullständig radering av dopuppgifter. Biskoparna bestrider att dopregistret fungerar som en medlemsförteckning för katolska kyrkan.

”The purpose of a baptismal register is not to bear witness to the faith of individual persons, to the fact that someone is affiliated to the Church or to his/her involvement in Church life,” skriver konferensen. Registret ska i stället dokumentera en historisk händelse: att dopet har ägt rum.

Enligt ställningstagandet är uppgifterna också ett bevismedel för flera delar av kyrkans interna liv. De kan användas för att fastställa om en person har gift sig, konfirmerats eller avlagt löften i ett religiöst institut. Om uppgifter tas bort skulle det bli ”omöjligt” att kontrollera sådana förhållanden, hävdar biskoparna.

Varnar för följder för dopets innebörd

Konferensen menar att krav på radering skulle tvinga kyrkan att anpassa sin syn på dopregistret efter en persons känslor eller uppfattningar. Det skulle enligt dokumentet kräva en förändring av den teologiska reflektionen, något som skyddas av kyrkans självständighet.

Biskoparna varnar också för att borttagna uppgifter kan vilseleda både katoliker och icke-troende. De skulle kunna få intrycket att dopets sakrament kan upprepas eller väljas bort. En sådan ordning skulle därför inte bara ändra hur dopet administreras, utan påverka själva sakramentets innehåll, enligt dokumentet.

Europeiska biskopskonferensen hävdar att följden dessutom skulle bli ett hinder för kyrkans praktiska funktion. Frågan gäller därmed inte enbart enskildas rätt att kontrollera personuppgifter, utan också hur religiösa samfund får bevara och använda historiska handlingar.

Utslag väntas senast 2027

EU-domstolen väntas meddela sitt avgörande mot slutet av 2026 eller under 2027. Processen har inte beskrivits som ett initiativ från EU mot kyrkan. Alessandro Calcagno, jurist och biträdande generalsekreterare för de europeiska biskoparna, sade förra året att den i stället var ett svar på klargöranden som begärts på nationell nivå.

EWTN News har rapporterat om biskoparnas nya ställningstagande. Ett kommande utslag kan få betydelse för hur kyrkliga dopregister hanteras i medlemsländerna och för gränsen mellan dataskydd och religiösa samfunds självstyre.