Den 8 september firar den katolska kyrkan Jungfru Marias födelse. Dagen infaller nio månader efter högtiden för hennes obefläckade avlelse, som firas den 8 december.

Bibeln berättar inte om Marias födelse eller om hennes första år. Uppgifterna finns i andra tidiga kristna texter, i legender och i kyrkliga traditioner. De har inte samma auktoritet som den kanoniska Skriften, men har format delar av kyrkans syn på Marias ursprung.

En berättelse om Joachim och Anna

Den mest kända texten är Jakobs protoevangelium, en apokryf skrift från början av 100-talet. Den beskriver Marias far Joachim som en förmögen man ur en av Israels tolv stammar. Han och hans hustru Anna hade inga barn och sörjde detta djupt.

Enligt texten ägnade paret sig åt bön och fasta. De frågade sig om barnlösheten var ett tecken på Guds misshag. Joachim riktade då tankarna mot Abraham, vars son Isak föddes på hans ålderdom. I texten heter det: «He called to mind Abraham,»

En ängel ska därefter ha visat sig för Anna och sagt att hennes bön hade blivit hörd. Hon skulle få ett barn, och barnets namn skulle bli känt över hela världen. Efter Marias födelse sägs Anna ha inrett ett särskilt rum för henne och hållit det fritt från sådant som ansågs orent.

Tradition utan biblisk berättelse

Protoevangeliet beskriver också hur Joachim och Anna tog med Maria till templet när hon var ett år gammal. Präster och folk välsignade barnet. Senare, enligt samma berättelse, överlämnades hon åt Gud som jungfru. Texten låter henne därefter ingå ett kyskt äktenskap med Josef, snickaren.

Berättelsen är inte en del av Bibelns kanon. Den kan därför inte användas som historisk redogörelse med samma anspråk som evangelierna. Tidiga kristna författare hänvisade ändå till liknande traditioner, och uppgifterna har levt kvar i kyrkans liturgi och fromhetsliv.

Augustinus såg födelsen som en början

Augustinus, den nordafrikanske biskop vars teologi fick stort inflytande över den västliga kyrkan, skrev om Marias födelse som en inledning till Kristi födelse. Han jämförde henne med en blomma på marken ur vilken dalens lilja, Kristus, skulle slå ut.

För Augustinus hade födelsen också följder för synen på människans natur och synd. Genom Maria, menade han, förändras den natur som människan ärvt från de första föräldrarna. Kyrkans högtid handlar därmed inte bara om en familjeberättelse, utan om den plats Maria har fått i den kristna tolkningen av inkarnationen.

Uppgifterna om högtidens tradition och de tidiga texterna har sammanställts av EWTN News, som först publicerade artikeln 2010 och senare uppdaterade den.