Vatikanens arbetstagarföreningar fick ett eget tal av påve Leo XIV. Mottagningen gällde representanter för föreningen Kvinnor i Vatikanen och Vatikanens förening för lekmannaanställda, Associazione Dipendenti Laici Vaticani (ADLV). Källan är Vatican News.
Kvinnors närvaro ska erkännas
Påven betonade att kvinnornas närvaro i Vatikanen "är en värdefull tillgång som i allt högre grad måste erkännas och uppskattas". Kvinnor, sade han, "bidrar inte bara med en särskild lyhördhet för människor och relationer, utan också med hela den bredd av mänskliga, professionella och intellektuella förmågor som är inneboende i kvinnors erfarenheter och perspektiv".
"Deras kompetens, urskiljningsförmåga, kreativitet och praktiska förhållningssätt", fortsatte han, "berikar dessa institutioners liv och bidrar till att främja en bredare syn på verkligheten och de utmaningar som möter oss."
Arbetets värdighet inför AI:n
Ett annat tema var människans plats i arbetslivet. Påven betonade "människans oersättliga centrala ställning och arbetets okränkbara värdighet", särskilt mot bakgrund av utvecklingen inom artificiell intelligens.
"Arbetet är inte bara ett redskap, det uttrycker och stärker värdigheten i våra liv."
Citatet härrör från hans egen encyklika Magnifica humanitas.
Gemenskap och enhet
Särskilt i Vatikanen är det enligt påven viktigt att lyfta fram "två begrepp av grundläggande betydelse – gemenskap och enhet", som han sade "ligger mig mycket varmt om hjärtat". Alla "som genom sitt arbete bidrar till påvens tjänst bildar en kyrklig gemenskap" och delar det uppdrag som Herren anförtrodde åt Petrus och hans efterträdare.
"Med samma värdighet bidrar alla […] till samma uppdrag", sade påven. Arbetstagarföreningar "kan spela en värdefull roll för att främja denna anda", men de får inte "glida över i en hållning präglad av konfrontation eller konflikt".
Dialogens väg
När problem uppstår på arbetsplatsen är "dialogens väg", som måste följas med "tillit och kreativitet", fortfarande "den främsta vägen framåt", sade påve Leo. Han framhöll att "att återuppliva dialogen på alla nivåer är vad jag i min första encyklika ville föreslå för hela kyrkan och för alla kvinnor och män av god vilja". Dialogen är enligt honom "en integrerad del av kyrkans kallelse" och "ett av de främsta redskapen för människors samlevnad".
"När vi tillsammans vandrar denna väg", sade påven avslutningsvis, "kommer vi att sträva efter att bygga en arbetsgemenskap där människor varken utnyttjas eller åsidosätts, där vi stöder varandra och erkänner allas värde och kompetens och undviker att så frön till missnöje och bitterhet."
