Dödliga autonoma vapensystem och militär användning av artificiell intelligens bör regleras genom ett rättsligt bindande verktyg. Det framhöll ärkebiskop Christophe Z. El Kassis, ständig observatör för Heliga stolen vid Förenta nationerna, i sitt anförande vid FN:s 81:a generalförsamling den 14 oktober, rapporterar Vatican News.

Nedrustning och rymdens militarisering

Enligt El Kassis måste den tekniska utvecklingen alltid tjäna människan och det gemensamma goda och får aldrig förringa det moraliska ansvaret vid beslut som rör människoliv. Heliga stolen efterlyser därför ett bindande regelverk som tydligt förbjuder dödliga autonoma vapensystem (LAWS), garanterar ansvarsskyldighet och skyddar civila samt den infrastruktur de behöver för att överleva. Han lyfte också fram att konventionella vapen som minor innebär en oacceptabel belastning för civila, och Heliga stolen uppmuntrar till förnyade ansträngningar för att förhindra en militarisering av rymden.

Heliga stolen kräver dessutom att befintliga internationella åtaganden respekteras, särskilt ett förnyat genomförande av artikel VI i icke-spridningsfördraget (NPT). El Kassis uttryckte å Heliga stolens vägnar stöd för fördraget om förbud mot kärnvapen (TPNW) som ett kompletterande verktyg. Som en brådskande prioritet framhölls att fördraget om ett fullständigt förbud mot kärnvapenprov (CTBT), som antogs för trettio år sedan, äntligen träder i kraft.

Nedrustningen utsätts för allt större påtryckningar i en tid då konflikter och splittringar försämrar de internationella relationerna, konstaterade han. Upprustning kan enligt honom inte utgöra en varaktig grund för fred, eftersom den tar resurser från den integrerade mänskliga utvecklingen, och det är de mest utsatta som drabbas hårdast. Han citerade Leo XIV och påvens uppmaning till ”kreativa ansträngningar” för att främja freden.

Fattigdom och livsmedelssäkerhet

I en annan debatt tog observatören upp kampen mot fattigdom och hunger. Han pekade på paradoxen att hunger och undernäring fortfarande är vardag för alltför många, trots att det produceras tillräckligt med mat för att mätta alla. Det räcker därför inte att öka produktionen; man måste i ett tidigare skede ta itu med det som hindrar människor från att få tillgång till prisvärd och näringsrik mat.

Som faktorer som försämrar tryggheten, särskilt för småbrukare, nämnde han konflikter, klimatförändringar, orättvisa ekonomiska strukturer och bristfällig infrastruktur. Han avslutade med att understryka att det internationella samfundet måste sätta människans värdighet i centrum: ”Det innebär att omsätta åtagandena om att utrota fattigdomen och säkerställa livsmedelsförsörjningen i politisk vilja och avsätta de resurser som krävs för att nå de mest behövande.”