En kampanjbild från Maine State Breastfeeding Coalition har väckt debatt i USA efter att organisationen lyft transamning, bröstmatning och Two-Spirit-familjer under National Breastfeeding Month.

Bildens motiv är en skäggig, tatuerad person med näsring. Texten lyder: «National Breastfeeding Month: Celebrating trans lactation, two-spirit, & chestfeeding.» Bilden publicerades på Instagram av Maine State Breastfeeding Coalition (MSBC), en organisation som arbetar med amningsfrågor i delstaten Maine.

Organisationen beskriver kampanjen som inkluderande

I bildtexten skriver MSBC att den nationella amningsmånaden gäller alla familjer. Organisationen säger också att den vill uppmärksamma transamning, chestfeeding och Two-Spirit-familjer samt erbjuda vård som är respektfull, bekräftande och grundad i evidens.

Begreppet transamning används om transkvinnor som försöker framkalla mjölkproduktion. Det kan ske med hormonbehandling, läkemedel som stimulerar mjölkproduktion eller genom regelbunden stimulering och pumpning av brösten. Transkvinnor kan inte bli gravida, men det finns medicinska rapporter om att viss mjölkproduktion kan framkallas.

LifeSiteNews, som rapporterat om bilden, beskriver kampanjen som ett uttryck för en ideologisk utveckling. Den beskrivningen är inte MSBC:s egen. Organisationen presenterar i stället frågan som en del av ett bredare arbete för att vården ska använda de ord och identiteter som familjer själva väljer.

En fallrapport beskriver behandling med hormoner och pumpning

Ett ofta citerat medicinskt exempel publicerades 2018 i tidskriften Transgender Health. Rapporten handlar om en 30-årig transkvinna som hade fått feminiserande hormonbehandling i sex år och sökte vård med målet att kunna amma sitt adopterade barn.

Behandlingen omfattade domperidon, estradiol, progesteron och bröstpumpning. Enligt rapporten uppnådde patienten efter behandlingen en mjölkvolym som räckte som barnets enda näring under sex veckor.

Fallrapporten visar att funktionell mjölkproduktion i vissa fall kan framkallas hos transkvinnor. Den säger däremot inget om hur vanligt det är eller om att metoden fungerar för alla. Läkemedel och hormonbehandling kan också medföra risker och kräver medicinsk uppföljning.

Orden skiljer sig från den medicinska frågan

MSBC använder både ”trans lactation” och ”chestfeeding” i sin kampanj. Chestfeeding används av vissa transpersoner och andra föräldrar som inte vill använda ordet amning, eller som vill undvika en könad beskrivning av kroppen.

Den medicinska frågan är samtidigt mer avgränsad än kampanjens språk. Det handlar om möjligheten att stimulera mjölkproduktion, om läkemedel och hormoner samt om vilken näring ett spädbarn får. Att en person kan producera mjölk innebär inte automatiskt att produktionen är tillräcklig eller att behandlingen är lämplig i varje situation.

Inlägget har därmed hamnat i skärningspunkten mellan vård, språk och könsidentitet. För MSBC är bilden ett sätt att bredda vilka familjer som syns i amningskampanjer. För kritikerna blir samma bild ett exempel på hur medicinska undantag presenteras som en del av en större normförändring.