Gränsstaden Metz blir sista stoppet på påvens första apostoliska resa till Frankrike. Den 28 september ska han tillbringa en hel dag i stiftet, efter besök i Paris och vid vallfartsorten Lourdes.

Metz blir resans tredje franska stopp

Resan är planerad till den 25–28 september. I Paris ska påven bland annat besöka Unescos högkvarter, den organisation inom FN-systemet som arbetar med utbildning, vetenskap och kultur. Dagen därpå reser han till Lourdes, där han ska besöka den marianska helgedomen.

På måndagen den 28 september fortsätter resan till Metz i östra Frankrike, nära den tyska gränsen. Det blir den tredje och sista platsen på den nationella resan.

Vatican News har talat med Philippe Ballot, ärkebiskop av Metz, inför besöket. Han beskriver påvens ankomst som en källa till glädje och till en viss stolthet hos befolkningen i Moselle och Metz, med hänvisning till områdets historia.

En gräns som gått från konflikt till möte

Området har upplevt tre krig, däribland de två världskrigen, samt två annekteringar. Under en stor del av 1900-talet var gränsen förknippad med konflikt mellan Frankrike och Tyskland.

I dag samarbetar människor på ömse sidor i stället för att konfrontera varandra. Gränsen har blivit en plats för möten och inte bara en linje som skiljer folk åt. För ärkebiskopen ger det Metz en särskild roll när Europa präglas av geopolitiska spänningar och en politik där nationell identitet får större utrymme.

Ballot kopplar besöket till påvens återkommande tal om fred. Sedan början av pontifikatet har påven talat om en fred som är ”avväpnad och avväpnande”. I Metz ska den hållningen möta en konkret europeisk erfarenhet: ett område som en gång var konfliktzon men som nu fungerar som bro mellan två vänskapligt sinnade folk.

Ett budskap till Europa

Ärkebiskopen ser därför besöket som mer än ett stopp i resplanen. Metz historia ska bära ett budskap om att tidigare fiender kan bygga samarbete och gemenskap. Det är också därför staden, enligt Ballot, kan tala till Europa i en tid av krig, nationalistiska tendenser och politiska anspråk på dominans.

Påven avslutar därmed en resa som rör sig från Frankrikes politiska och internationella centrum via Lourdes religiösa tradition till en gränsregion med erfarenhet av både splittring och försoning.