Kyrkoåret är Katolska kyrkans liturgiska kalender. Det delar tiden i advent, julens tid, fastan, påskens tid och ordinare tid, och styr vilka texter och högtider som bärs fram i mässan.
Inte samma sak som almanackan
Påsken rör sig. Advent börjar fyra söndagar före jul. Fastan räknas från askonsdagen. Den som följer katolska nyheter märker det: påvens predikningar, stiftens pilgrimsvandringar och församlingarnas konserter sitter fast i den kalendern, inte i kvartalsrapporter.
Nordiska fästen i samma år
Birgitta, Olav och Henrik hör till helgonkalendern och därmed till kyrkoåret i Norden. De är inte konkurrerande nationaldagar; de är minnesdagar i samma liturgiska väv som påsk och pingst.
Så använder vi kalendern
Här samlar vi förklaring och de artiklar som hör till säsongen. En läsare som söker „påsk” eller „advent” ska få både vad tiden är och vad som just nu händer i kyrkan.
