Mike Ditka, tränare som ledde Chicago Bears till seger i Super Bowl XX 1986, är död. Han blev 86 år gammal.

Ditka beskrevs som en praktiserande katolik. Under sin tid som huvudtränare för Bears tjänstgjorde han ibland som lektor vid den tidiga lagmässan på söndagar, klockan sju på morgonen, innan matcherna.

Från Aliquippa till Hall of Fame

Michael Dyczko föddes 1939 i Pennsylvania och växte upp i stålorten Aliquippa. Fadern var ukrainsk och polsk stålarbetare som inte gick i kyrkan. Modern, med irländska och tyska rötter, konverterade till katolicismen och formade sonens tro.

"Growing up, the most important thing was the sacraments with my family."

sade Ditka i en intervju med den katolska webbplatsen "One Peter Five" i augusti 2018. Han tackade sin mor och nunnorna vid den katolska skolan i Aliquippa för sin tro.

"Jag bryr mig inte om hur många gånger en nunna slog mig, det var bra för mig", sade han i samma intervju. Om den katolska skolgången sade han att han inte skulle ha bytt den mot någonting.

Som spelare spelade Ditka tight end för University of Pittsburgh och sedan i NFL för Chicago Bears, Philadelphia Eagles och Dallas Cowboys. 1988 blev han den första tight end som valdes in i Pro Football Hall of Fame.

Super Bowl och uppsagt arbete

Efter spelarkarriären arbetade Ditka som assisterande tränare innan han 1982 fick chansen som huvudtränare för Bears. Laget gick 15–1 under grundserien 1985 och vann sedan Super Bowl. Spelarna var så säkra på sig själva att de spelade in rapplåten "The Super Bowl Shuffle" under grundserien. Ditka sade senare att han inte visste om den, men kritiserade inte spelarna.

Hans framgångar, tuffhet, temperament och humor gjorde honom till ett kulturellt fenomen. Han förekom i återkommande sketcher på "Saturday Night Live" och byggde en karriär som föreläsare.

Temperamentet var ökänt. En gång bröt han höger hand efter att ha slagit näven mot ett hårt föremål i frustration över en nykomling i anfallslinjen. Inför nästa match uppmanade han laget att "win this one for Lefty".

När resultaten sviktade fick Ditka sparken från Bears 1992. Han tränade därefter New Orleans Saints i tre år innan även det uppdraget slutade med uppsägning.

Välgörenhet och inre oro

Efter fotbollen tjänade Ditka miljoner som reklamansikte för dussintals produkter. En del av förmögenheten gick till välgörenhet. Han stödde Misericordia och andra organisationer för barn med funktionsnedsättning, enligt Mary FioRito, advokat och fellow vid Ethics and Public Policy Center, som talade med National Catholic Register. Han deltog i insamlingsgalor och besökte privat de boende, som han kände vid namn, rapporterade Daily Herald. Ditka var också medlem i Knights of Columbus.

I sin självbiografi "Ditka" från 1986 beskrev han 1970-talet som en tid utan andligt liv. Två andra tränare tog honom med i en bibelgrupp som återförde honom till Gud. "Jag hade alltid tro, men jag hade aldrig förståelse", sade han. Han erkände också vad han kallade "constant turmoil inside" och jämförde sig ofördelaktigt med Dallas Cowboys-tränaren Tom Landry, som han beundrade för sitt lugn på sidlinjen.

Källor: EWTN News.