Från fönstret i Apostoliska palatset talade påven Leo XIV på söndagen om två sätt att leva den kristna kärleken: att kunna tillrättavisa varandra och att älska varandra som bröder och systrar.

Angelusreflektionen utgick från dagens evangelium, där Jesus säger att det som två människor kommer överens om på jorden ska göras av Fadern i himlen. För påven handlar orden om mer än gemensam bön. De beskriver hur sorger, önskningar och förhoppningar kan delas så att människor inte lämnas ensamma med misstänksamhet och rädsla.

Broderlig tillrättavisning kräver en gradvis väg

Den första vägen till ömsesidig kärlek är enligt påven förmågan att ge och ta emot broderlig tillrättavisning. Jesus beskriver en ordning som börjar med ett enskilt samtal. Om konflikten inte löses kan några andra kallas in, och därefter hela gemenskapen.

Påven beskrev detta som en varsam konst som ofta glöms bort. Den kräver ärlighet, men också en gradvis väg. Målet är inte att vinna en diskussion eller att ställa en människa inför skam, utan att se verkligheten och ge konflikten en möjlighet att förändras.

Att klaga och tala illa om andra är enklare, sade han enligt Vatican News. Det lämnar däremot många situationer låsta. Evangeliet visar i stället en frihet som kommer genom kärleken.

En skuld som inte gör människan ofri

Den andra vägen är att älska varandra som bröder och systrar. Påven knöt detta till Paulus brev till romarna, där buden sammanfattas i uppmaningen att älska sin nästa som sig själv. Den kristne ska inte stå i skuld till någon, utom i kärlekens skuld.

Det är en annan sorts skuld än den som binder en människa. Omsorg, godhet och uppmärksamhet från andra gör enligt påven människan friare och bättre i stånd att ta ansvar. Kärleken blir då inte ett krav som förminskar, utan en relation där människor kan mötas och handla för varandra.

Förlåtelse gör gemenskap möjlig

Jesus lär också människor att både be om och ge förlåtelse. Den undervisningen gäller konflikter såväl som bönen. När människor möts inför Gud kan misstänksamhet ersättas av tillit, och bönen blir ett uttryck för en gemensam vilja.

Genom nåden kan kristna leva tillsammans genom att möta, förlåta och lyssna på varandra i Herren, sade påven. Han avslutade Angelusbönen med en hänvisning till Maria och bad henne lära de troende den glädjefyllda skulden att älska varandra.

Angelus är den bön som katoliker traditionellt ber på morgonen, mitt på dagen och på kvällen. Påven ber den offentligt på söndagar vid middagstid och håller då också en kort reflektion över dagens evangelium.