Tre medlemmar i den schweiziska aktivistgruppen Junge Tat ställs inför rätta i Zürich den 4 september efter en aktion i en katolsk kyrka 2022. De riskerar fängelse och böter för att ha burit in ett stort vitt kors med texten ”No Pride Month” under en ekumenisk pridegudstjänst.
Åtalet kommer från åklagarmyndigheten i Zürich-Sihl. Enligt uppgifter som återges av LifeSiteNews gäller det bland annat rasdiskriminering, störning av religionsutövning och brott mot den schweiziska lagen om explosiva ämnen. Gruppens ledare kan dömas till upp till 15 månaders fängelse, varav sex månader ska avtjänas, samt böter på närmare 50 000 schweiziska franc.
Aktionen ägde rum i S:t Petrus och Paulus kyrka
I juni 2022 tog aktivisterna med sig ett 2,4 meter högt kors till S:t Petrus och Paulus katolska kyrka i Zürich. Kyrkan var då plats för en ekumenisk gudstjänst med koppling till pridefirandet. På korset stod orden ”No Pride Month”.
Junge Tat hävdar att åtalet innebär att politiska åsikter behandlas som brott. I en video publicerad den 27 augusti frågade tre av gruppens medlemmar om det fortfarande är tillåtet att säga ”Family not gender ideology” eller att bära ett kors med texten ”No Pride Month” till en gudstjänst.
Åklagaren menar i stället att aktionen angrep kristen tro och gjorde narr av korset. Rättsprocessen gäller också en annan händelse samma år, då gruppen höll upp en banderoll med texten ”Family not gender ideology” vid ett arrangemang med sagostund för barn, där dragartister deltog.
En andra aktion avbröts
Enligt gruppens egen beskrivning hade aktivisterna först planerat att visa en banderoll med texten ”There are only two genders”. De säger att arrangören ingrep medan banderollen packades upp och att aktionen därför avbröts för att undvika våld i närheten av barnen. I stället visades banderollen om familjen och könsideologi.
Junge Tat har i schweiziska medier beskrivits som högerextrem eller nynazistisk. Flera medlemmar har tidigare dömts efter att ha tagit sig in i videomöten vid Zürichs konstuniversitet och ropat nazistiska slagord. Gruppens företrädare har senare tagit avstånd från handlingarna och från nationalsocialistisk ideologi.
Domstolen prövar flera åtalspunkter
De åtalade ifrågasätter om deras aktioner ska bedömas som diskriminering och störning av religionsfriheten. Åklagarsidan har ännu inte redovisat någon dom, och det är domstolen som ska pröva både händelserna i kyrkan och protesten vid sagostunden.
Fallet gäller därmed inte bara den stora korsaktionen. Rätten ska också bedöma gränsen mellan politisk protest, religionsutövning och straffbar handling enligt schweizisk lag.
