Östra Finlands universitet var platsen där biskop Raimo Goyarrola nyligen försvarade sin avhandling om andlighetens betydelse i palliativ vård. Som biskop i Helsingfors katolska stift är han en av få katolska biskopar som har doktorerat i medicin under sina mest intensiva arbetsår.
Forskningens ursprung
Goyarrolas forskning började under coronapandemin när han började samla in data. Trots att han 2023 blev utnämnd till biskop i Helsingfors, fortsatte han med sin forskning vid sidan av sina plikter. Avhandlingen, som försvarades i juni, fokuserar på hur svårt sjuka patienter kan få en mer holistisk vård genom att inkludera deras andliga behov.
Palliativ vård och missförstånd
Enligt Goyarrola är det viktigt att skilja mellan palliativ vård, terminalvård och eutanasi. Palliativ vård börjar när en obotlig sjukdom diagnostiseras och kan pågå i månader eller år. Terminalvård är den sista fasen när döden är nära. Eutanasi är en separat fråga och ingår inte i palliativ vård. Goyarrola betonar att palliativ vård är aktiv vård som syftar till att förbättra livskvaliteten utan att påskynda döden.
Andlighetens roll
Goyarrola framhåller att andlighet inte bör ignoreras inom vården. Han gör en distinktion mellan andlighet och religiositet. Alla människor har en andlig dimension som berör livets mening, relationer och mötet med döden. Därför bör läkare och vårdpersonal våga ta upp dessa frågor med patienterna. Han påpekar att tid och lyhördhet är avgörande för att kunna möta patientens behov.
Praktiska verktyg
Under forskningen utvecklades enkla frågeformulär för att identifiera patienters andliga behov. Dessa användes med cirka 300 patienter och visade sig vara effektiva i att underlätta kommunikationen mellan patient och vårdpersonal. Goyarrola hoppas att dessa verktyg kommer att bli en naturlig del av palliativ vård i framtiden.
Biskop Goyarrola kommer att hålla flera föreläsningar för läkare och vårdpersonal om sin forskning. Hans budskap är tydligt: god vård börjar med att se patienten som en hel människa, inte bara som en diagnos. "Vi behöver mer mänsklighet i medicinen," säger han.
