Birgitta Trotzigs författarskap står i centrum för ett nytt avsnitt av Signumpodden. Samtalet rör sig mellan hennes katolska tro, berättelsernas mörker och den rörelse från död till liv som knyts till påskens mysterium.
Gäst är Maria Blank, präst i Svenska kyrkan. Hon arbetar för närvarande med en bok om Trotzigs författarskap och samtalar med Signums John Sjögren om en författare som intar en egen plats i svensk 1900-talslitteratur.
En litteratur mellan myt och verklighet
Trotzigs berättelser beskrivs som mörkt anstrukna och poetiskt uttrycksfulla. I dem möts det realistiska och det mytiska. Det sagoaktiga finns nära vardagens konkreta erfarenheter, utan att berättelserna därför lämnar verkligheten.
Det är en ordvärld där lidande, skuld och död inte fungerar som slutpunkter. Avsnittet tar fasta på hur rörelsen genom mörkret kan öppna mot liv. På så sätt blir påskens mysterium inte ett tillägg till författarskapet, utan en tolkningsnyckel till dess återkommande rörelse.
Signum beskriver Trotzig som en av de mest säregna och inflytelserika svenska författarna under 1900-talet. Hennes prosa har ett eget tryck: bilderna är täta, tonen poetisk och berättelserna rör sig mellan det synliga och det som bara kan anas.
Konversionen gav språket en liturgisk form
Trotzig konverterade tidigt till den katolska kyrkan. Hon såg själv sina berättelser som en sorts litterärt gestaltad liturgi. Det innebär inte att romanerna kan reduceras till religiösa illustrationer. Snarare handlar det om ett sätt att ordna tid, kropp och erfarenhet genom återkomst, prövning och förvandling.
Liturgin blir då en form för rörelse. Människan förs genom mörker och väntan, men också genom en verklighet där döden inte har det sista ordet. Den hållningen finns i samtalet som en grund för läsningen av Trotzig, snarare än som en färdig förklaring av hennes texter.
Maria Blank arbetar med en ny bok
Blank bidrar med en introduktion till Trotzigs författarskap och dess rika ordvärldar. Samtalet riktar sig därmed också till lyssnare som inte redan känner hennes böcker. Fokus ligger på hur texterna är byggda och på den religiösa erfarenhet som präglar deras bilder och rytm.
Avsnittet publicerades den 3 september 2026 i Signumpodden. Det ger ingen snabb sammanfattning av Trotzigs verk, utan öppnar en väg in i ett författarskap där litteratur och liturgi hålls nära varandra. Lyssningen blir samtidigt en påminnelse om att det religiösa språket i svensk litteratur inte bara finns i bekännelsen. Det kan också finnas i formen, i upprepningen och i berättelsens väg genom död mot liv.
