Efter ett år av förändring lämnar Elise Ann Allen Crux och sitt uppdrag som tidningens Vatikan-korrespondent. Beslutet kommer efter maken John L. Allen Jr:s död i januari. Han var Crux president och chefredaktör.

Allen skriver att beslutet är genomtänkt och rätt för henne i den nuvarande fasen av livet. Hon säger inte vad nästa steg blir. ”To be honest, I haven’t the slightest clue!” skriver hon i en text som publicerats av Crux.

Ett år efter John L. Allen Jr:s död

John L. Allen Jr. avled i januari. I en hyllning till honom återkallade Allen deras bröllop i Key West, en plats som ligger vid Mile 0, början på den amerikanska landsvägen Highway 1 och samtidigt dess slutpunkt.

Relationen var också knuten till arbetet. De delade både vardag och journalistik i det som Allen beskriver som ett märkligt och något störd universum. En kollega hade tidigare sagt om John Allen: ”no one can do what he does.”

Under året har Crux förändrats. Läsarna har sett nya bylines, ändringar i prenumerationerna och mindre organisatoriska förändringar på startsidan. Allen beskriver utvecklingen som en övergång för både företaget och henne själv.

Åren som Vatikan-korrespondent

Allen började på Crux 2018. Under åren har hon rapporterat från flera delar av den katolska världen. Hon arbetade bland annat i Irak 2018 med återuppbyggnaden på Nineveslätten.

Hon har också bevakat påven Franciskus, däribland mötet med komiker den 14 juni 2024. Arbetet har gett henne en plattform för att utvecklas journalistiskt och personligt, skriver hon.

Crux har varit en familj för henne, i bokstavlig mening. Där träffade hon sin blivande make och fann ett sammanhang där privatliv och yrke kom att hänga samman.

”Goda saker ligger framför oss”

Allen tackar kollegorna och läsarna. De kom till Crux för dess självständiga katolska journalistik, läste hennes artiklar, kommenterade och rättade ibland stavfel. Hon skriver att hon är tacksam för den tillit och den tid som läsarna har gett henne.

Hon återkommer också till ett tidigare avsked, då hon beskrev situationen som ”both the end of one phase of my life, and that of Crux , but the beginning of something new entirely; something painful but forged in hope and which I believe, while difficult, is opening to a bright and wonderful future. Thank you for making this journey with us.”

Nu säger hon att hon vill upprepa de orden. Det finns, enligt Allen, goda saker framför henne och Crux under den grupp som leder tidningen i dag.

Framtiden ska hon utforska steg för steg. Tillsammans med sina mopsar Augusto och Gelsomina ser hon fram emot livet i Rom, med dess skönhet och oordning.