Finlands katolska kyrka avslutade 2025 med ett underskott på cirka 8 000 euro. Året före var underskottet omkring 259 000 euro, men förbättringen bygger delvis på engångsintäkter och utländska bidrag.

Underskottet minskade kraftigt

Resultatet för 2025 låg därmed nära balans. Förbättringen är tydlig, men redovisningen behöver läsas tillsammans med de poster som bar upp utfallet. En testamentgåva på omkring 119 000 euro fick stor effekt på resultatet.

Den ekonomiska redovisningen har publicerats av Katolinen.fi. Där framgår också att kyrkans ekonomi fortfarande är beroende av utländska bidrag och andra poster som inte återkommer varje år.

Kollekter och gåvor drev intäkterna

De samlade medlemsintäkterna ökade från cirka 1 016 000 euro till omkring 1 146 000 euro. Det motsvarar en ökning på nästan 13 procent. I denna grupp ingår medlemsavgifter, kollekter och donationer.

Den största förändringen kom från kollekterna. De steg från ungefär 367 000 euro till 467 000 euro, en ökning på drygt 27 procent. Donationerna ökade samtidigt från cirka 119 000 euro till omkring 137 000 euro.

Den finländska kyrkan kopplar en del av ökningen till elektroniskt givande. MobilePay har gjort det enklare att lämna pengar i samband med kollekten. Förändringen syns däremot inte lika tydligt i medlemsavgifterna.

Kostnaderna steg när verksamheten växte

Kyrkans kostnader ökade på flera områden under året, särskilt för personal och lokaler. En växande kyrka behöver fler anställda, mer utrymme och fler tjänster när församlingslivet blir mer aktivt och verksamheten når fler människor.

Utvecklingen innebär att den ekonomiska pressen inte försvinner trots det nästan balanserade resultatet. Högre intäkter följs av kostnader för den löpande verksamheten. Samtidigt förblir ekonomin känslig för bidrag och engångsposter.

Medlemsavgiften ligger nästan still

Medlemsavgifterna ökade bara från omkring 530 000 euro till 542 000 euro, alltså med drygt två procent. Det står i kontrast till ökningen av kollekter och donationer.

Medlemsantalet växer, men andelen som betalar medlemsavgift ökar inte i samma takt. Kyrkan beskriver ändå medlemsavgiften som den stabilaste och viktigaste grunden för ekonomin. Utmaningen blir därför att få intäkterna från medlemsavgifter att följa medlemsutvecklingen bättre.

2025 års siffror visar alltså både en förbättring och en fortsatt sårbarhet. Resultatet närmade sig balans, men den långsiktiga ekonomin vilar fortfarande på en kombination av medlemsavgifter, kollekter, gåvor, utländska bidrag och enskilda engångshändelser.