Vatikanska trädgården? Nej: det var Petersplatsen som blev platsen för påvens uppmaning att se samtidens motsägelser och handla inför dem. Under onsdagens generalaudiens inledde påven Leo XIV en ny katekes om Andra Vatikankonciliets pastoralkonstitution Gaudium et Spes.

Dokumentet, som godkändes och promulgerades den 7 december 1965, beskriver kyrkans förhållande till den moderna världen. Leo XIV knöt undervisningen till kyrkans uppgift att läsa tidens tecken i evangeliets ljus. Han sade samtidigt att den uppgiften inte bara bygger på ett moraliskt krav.

Tekniska framsteg når inte alla

Som exempel på samtidens spänningar nämnde påven vetenskapliga och tekniska framsteg. De öppnar ständigt nya möjligheter, men möjligheterna når enligt honom bara vissa människor. Kunskapen om samhällets lagar har också blivit större, medan osäkerheten består kring vilken riktning samhället ska ge dem.

En annan motsägelse finns i fördelningen av rikedom och makt. Världen har tillgång till rikedom, resurser och ekonomisk styrka, samtidigt som en stor del av befolkningen fortfarande plågas av hunger och fattigdom.

Krig kan inte bygga fred

Leo XIV tog också upp klimatet och konsumtionen. Medvetenheten om att planetens framtid står på spel växer, men någon motsvarande beredskap att avstå från självisk konsumtion syns inte alltid. Han avvisade dessutom föreställningen att krig kan vara ett effektivt sätt att skapa fred.

Uppmaningen gällde särskilt människor som drabbas av orättvisa, diskriminering och våld. I sin sammanfattning sade påven att de troende måste bära sina medmänniskors bördor, «the burdens of their brothers and sisters, especially those who are crushed by injustice, discrimination, and violence.»

Kyrkan ska inte stå bredvid historien

Gaudium et Spes utgår från kyrkans pastorala väsen och från Kristi människoblivande. Leo XIV beskrev detta som «a renewed fidelity to the mystery of Christ who, by becoming incarnate, chooses to share our life.» Konstitutionens inledning säger att kyrkan gör människornas glädje och hopp, sorg och oro till sina egna, särskilt de fattigas och plågades.

Närhet till mänskligheten gör det möjligt att förstå både historiska händelser och uppenbarelsen bättre, enligt påven. Därför kan kyrkan inte nöja sig med passivitet eller likgiltighet inför nyheterna, historien och människors liv.

Han hänvisade också till Evangelii Gaudium, den apostoliska uppmaning som förknippas med påven Franciskus pontifikat. Där beskrivs de fattigas plats i kyrkans liv främst som en teologisk kategori, inte som en kulturell, sociologisk, politisk eller filosofisk fråga. Kristen solidaritet kräver därför kontakt med verkligheten och en granskning av dess motsägelser.

Uppgiften blir särskilt skarp i en tid av snabba förändringar och växande obalanser. Kyrkan ska enligt Leo XIV tjäna människan genom att lyssna till hennes djupaste frågor och längtan. Catholic World Report har rapporterat om audiensen.