St. Olav domkyrka i Oslo var fullsatt när den katolska kyrkan höll requiemmässa för kung Harald V. Kardinal Christophe Pierre, som representerade påven Leo XIV vid den officiella begravningen den 9 september, var huvudcelebrant.
Kardinal Pierre framförde påvens kondoleanser
Kardinal Pierre överlämnade påven Leos kondoleanser till det norska kungahuset och det norska folket. Hans närvaro knöt enligt biskop Fredrik samman den katolska kyrkan i Norge med Roms biskopsstol.
Påven hade sänt kardinalen som sin pavelige utsände till kungens begravning. Biskop Fredrik tackade för den omsorg som detta visade den katolska kyrkan i Norge och för möjligheten att delta i sorgen efter kungen och uttrycka tacksamhet för hans gärning.
Han berömde också Den Norske Kirke, särskilt preses Olav Fykse Tveit, för den värdiga begravningen och för den ram som kyrkan hade skapat kring sorgens tid.
Mässan beskrevs som en förbön för de döda
Requiemmässan, själamässan i den latinska riten, beskrevs som en stor förbönshandling. Den liturgiska bönen vid inledningen sammanfattade mässans riktning: «Evig hvile gi dem, Herre, og la det evige lys skinne for dem».
Den troende församlingen bad om Guds barmhärtighet för dem som hade gått före med trons sigill och sov fridens sömn. Bönen handlade också om hoppet att de döda ska få leva för Gud i evighet.
Predikan knöt sorgen till kristet hopp
Predikan utgick från två sanningar. Den första var Jesu ord i Johannesevangeliet: Han är uppståndelsen och livet. Den som tror på honom ska leva även om han dör, och den som lever och tror på honom ska aldrig någonsin dö.
Den andra var hoppet att Kristi seger över döden också ska bli människans seger. Döden framstår som slutgiltig och sorgen präglas av tårar och saknad. Men inför Kristi ljus, som mörkret inte kan övervinna, förlorar döden sin slutliga makt.
Predikan hänvisade även till Paulus ord om dödens nederlag: ”Död, var är din seger?” I den kristna tron har Herren övervunnit döden och öppnat vägen till uppståndelsen.
